Jahapp så var filmen sedd och all förväntan och uppbyggnad bortblåst i ett litet nafs.Nu kan det här tolkas som om jag vore bitter. Det är jag också, bitter över att förväntan är förbi. Vad ska jag nu se fram emot? Över själva filmen kan man inte vara bitter. Jag fick det mesta som jag ville ha. En timma och femtio minuter och inte alls så actionfyllt utan andepaus som så många så kallade förståsigpåare hävdat. Visst finns det andningshål i denna mästerliga film.
Det jag gillade bäst var att så många små detaljer från albumen finns med och historierna från Krabban med guldklorna och Enhörningens hemlighet är väl ihopsydda. Dock finns inget från Rackham den rödes skatt med, det blir ingen regelrätt skattjakt över de sju haven och ingen Kalkyl vilket är lite synd.
Kapten Haddock är precis såpass nedsupen som han är i albumet när Tintin finner honom och han talar whiskyskotska. Det gillas, att inte den biten eller hans ordförråd har censurerats på vägen.
Kapten står för dom flesta skratten den här biokvällen, tätt följt av Dupondtarna som är mer korkade än klantiga i filmen. Det får man väl ta även om det inte är rätt.
Snyggt. Det är nog ett ord många hade på läppen när dom vandrade ut från biografen. Det här var djävulusiskt snyggt och minsann skymtade inte Hergé & Spielberg själva förbi där i filmen. Läckert.
Allt som allt är jag helnöjd. Jag har fått se en Tintinfilm på bio. Bara en sån sak är värt högsta betyg. Nu återstår väl bara att hoppas på att det blir en fortsättning som är utlovad även om inget är officielt.
